Kända personer inom Rosenkorstraditionen

Av kända personer som stod i nära kontakt med Rosenkors-Orden på 1600-talet, kan vi nämna Francis Bacon, René Descartes, Jacob Böhme, Gottfried Wilhelm Leibniz och Sir Isaac Newton.

Francis Bacon

I Bacons "New Atlantis", utgiven 1627 efter hans död, beskriver han hur morgondagens samhälle borde organiseras utifrån Rosenkorsläran. Samma år utkom "Sylva Sylvarum", där Bacon i ett alkemiskt kodspråk beskriver tekniken som Rosenkors-Orden använder for att utveckla förmågan till översinnlig förståelse.

Rene Descartes

Descartes upplevde sitt andliga genombrott 10 november 1619. Han mottog då "intryck från drömmar och visioner" som kom att utgöra fundamentet för hans filosofi. Direkt efteråt reste han iväg för att leta efter Rosenkors-Orden. Descartes har, tillsammans med Newton, helt orättvist fått "skulden" för den moderna, materialistiska världsbilden. Men för dem bägge var de metafysiska dimensionerna en realitet. Descartes hävdade att vi genom epifysen (tallkottkörteln) står i kontakt med den andliga världen. Enligt Rosenkorsläran har epifysen förbindelse med ett av de psykiska centra i kroppen, epifys-centrat. Detta center kan jämföras med den östliga traditionens sahasrara-chakra, där Shakti-Kundalini förenas med Shiva.

Jacob Böhme

Böhme är en av Europas mest kända mystiker, och i sina böcker använder han både text och symboliska bilder för att beskriva sina visioner av det gudomliga. Böhme studerade kabbala och alkemi, och han använder element från dessa studier som grund när han skriver om visionerna och sin mystiska världsbild. Utan att ha tillägnat sig en teoretisk grund och ett funktionellt språk för att kunna relatera sig till översinnliga erfarenheter, är det svårt att få något meningsfullt ut av upplevelserna. Böhme hade kontakt med framstående alkemister, kabbalister och Rosenkorsmystiker, och han fick en krets av anhängare som han gav undervisning. Vid hans död 1624, satte Böhmes vänner upp ett kors på graven med ett citat från Fama Fraternitatis.

Gottfried Wilhelm Leibniz

Leibniz skall ha blivit invigd i Rosenkors-Orden 1666 i en loge i Nürnberg. Han nämner flera gånger "Christian Rosenkreuz" och refererar, direkt och indirekt, till Rosenkors-manifesten i sina skrifter. Rosenkors-Ordens lära om att Makrokosmos reflekteras i Mikrokosmos återfinns i Leibniz' monadlära: Alla skapade monader, det vill säga varje själ och varje kropp, är som en levande spegel där alla reflekterar alla andra skapelser och hela universum.

Sir Isaac Newton

Sir Isaac Newton, fysiker, matematiker och filosof, var övertygad om att Gud hade meddelat naturfilosofins och religionens hemligheter till vissa utvalda. Detta vetande, menade han, gick senare förlorat. Det är fördolt för den icke invigde, men kan uppenbaras med hjälp av experiment. Newton studerade de mest esoteriska avsnitten av den alkemiska litteraturen och utförde otaliga alkemiska experiment. Den moderna mekanikens grundare höll sig med andra ord till traditionen om en hemlig uruppenbarelse och till transmutationsprincipen. Det han och hans likar eftersträvade på 16- och 1700-talens början, var en andlig revolution: människans fulländning genom en ny vetenskaplig metod. Inom ramen för en icke-konfessionell kristendom önskade man förena den hermetiska traditionen och naturvetenskaperna. Man drömde om en "renovatio", en förnyelse av ett gammalt universellt vetande. Hela vår moderna vetenskap står i tacksamhetsskuld till män som Newton, Bacon och Descartes. Men under sin imponerande utveckling har den helt glömt bort eller förkastat arvet från hermetismen. Den Newtonska mekanikens seger omintetgjorde till slut Newtons vetenskapliga ideal.