Gnostisk lära

Det grekiska ordet gnosis betyder visdom eller insikt. Gnostikerna lärde att människan genom utveckling av medvetandet, kan nå fram till en direkt förståelse av de dolda dimensionerna i Skapelsen. Gnostikerna hävdade att de representerade den sanna kristendomen som den kom till uttryck i Jesu hemliga lära, och de använde sig av olika tekniker som gör det möjligt "att se Guds rike innan man dör". En av de främsta gnostikerna var Valentinus, som verkade som lärare i filosofi i Rom mellan åren 135 och 160 e.Kr.

Gnosticismen blev efterhand en farlig konkurent till kyrkans etablerade maktapparat. Om den enkla människan kan knyta en direkt kontakt med Gudomen, kommer kyrkans och prästerskapets position som förmedlare mellan Gud och människa att vara hotad, och därmed kom också kyrkans ekonomiska och politiska makt i farozonen. Gnostikerna blev därför utsatta för svåra förföljelser i det fjärde och femte århundradet, men gnosticismen överlevde som en esoterisk underström genom medeltiden. Den kom till uttryck hos katarerna i Syd-Frankrike under 1100 - 1300 talen, i vissa klostersamfund, och hos kristna mystiker som Teresa de Àvila, Juan de la Cruz (eller "Johannes av Korset"), Hildegard von Bingen, Meister Eckehart och Jan van Ruusbroec. I dag ökar intresset för gnostisk kristendom också inom kyrkan.

Av kända skandinaviska mystiker kan vi nämna Niels Bohr, Dag Hammarsköld och Henrik Wergeland.

Den danske atomfysikern Niels Bohr (1885-1962) som på sin vapensköld skrev "Contraria sunt complementa" (motsättningarna är komplementära) har på en direkt förfrågan svarat: "Ordet mystiker kan beteckna en som utan att ge någon konkret lösning dock anar någon slags enhet bakom skenbarligen motstridande förhållanden och begrepp. I den mening kan jag mycket väl medge mig vara en mystiker."

Svenske Dag Hammarsköld (1905-61), FN:s generalsekreterare från 1953-61, är först och främst känd för sitt fredssträvande arbete. Hans mystiska sida uppenbarar sig klart i hans personliga anteckningar, "Vägmärken", som utkom i bokform efter hans död.

Flera av den norske diktaren Henrik Wergelands (1808-45) verk är baserade på översinnliga visioner, och hans gnostisk-kristna, platonska livssyn och världsbild är framställd i "Skapelsen, Människan och Messias".

Se också
Gnosis, sophia og rosenkreuzerne