Det är bättre att tända ett ljus än att förbanna mörkret.

Kinesiskt ordspråk

av Christine Eike, Gjøvik

• Äldre än kristendomen
• Symboler – en väg till vårt högre jag
• Mystikerna lyssnar till den inre rösten
• Rosenkreutzarnes varning
• Rosenkors-manifesten — en invigningsväg
• Rosenkors-Ordens tradition
• Orden in i en modern tid
• En Orden för balansens skull
• Hemligheterna

Känn dig själv – stod det ovanför portalen till det gamla grekiska Apollotemplet i Delfi. Så enkel och så svår är en djupare kunskap om universum och den kraft som «håller världen samman» som «den innersta märgen i stammen» (Goethes Faust). För såsom ovan, så nedan, lärde Hermes Trismegistos – Hermes den trefaldigt store. Förbindelsen mellan makrokosmos och mikrokosmos är en urgammal regel som ständigt blir bekräftad av nyare vetenskap. Vi kan ta en annan bild: den gnostiska kuben. Kuben har en sidlängd på 4 enheter. Innehållet i en sådan kub är 4 × 4 × 4 = 64 kuber. Detta är den hela och fullständiga sanningen. Om man betraktar en sådan kub, kan man slå fast att man aldrig kan se mer än 37 kuber med en blick. Om man tar bort de 37 synliga kuberna, får man 27 kuber som kallas den dolda sanningen. Vägen till det okända börjar med en orientering om det synliga.

Äldre än kristendomen

Rosenkors-Orden använder Rosenkorset som sitt främsta yttre kännetecken. Korset är inte ett kristet kors, även om det liknar det. Symbolen är mycket äldre. Det äldsta Rosenkorset är egentligen en kub som är öppnad, så att de sex kvadraterna är utvikta. Den långa delen representerar den kosmiska urkraften som genomströmmar allt, skapar liv och ödelägger igen, när tiden är inne. Tvärbalken är den formade energin som har blivit till materia. Rosen i mitten (det är alltid endast en ros med fem blad) är människans medvetande som alltid förblir förbunden med universums medvetande. Sådan symboliserar Rosenkorset i sin djupaste mening människan i kosmos. En annan tolkning är korset som symbol för människans kropp, rosen som dess själ.

Symboler – en väg till vårt högre jag

Den som studerar det så kallade hermetiska Rosenkorset närmare, upptäcker en mängd symboler som är hämtade från den pythagoreiska läran, från den gamla judisk-kristna mystiken kallad kabbala, och från alkemin. Man blir aldrig helt «färdig» med ett sådant studium. Ständigt nya dimensioner öppnar sig. Symboler framställer högre kosmiska lagar och händelser i bilder. I motsatts till tecken kan symboler tolkas på många olika sätt. För: högre kunskap kan inte sammanfattas i ord. Betraktelse och användning av symboler är inte ett intellektuellt studium. De ger oss anledning att använda vår intuitiva inlevelseförmåga, våra känslor och vår erfarenhet för att nå förståelse. Det praktiska arbetet med symboler är därför oumbärligt för alla Rosenkors-mystiker. Den som vill kommunicera med sitt högre jag, som finns i det undermedvetna, gör det bäst genom bildspråket.

Mystikerna lyssnar till den inre rösten

Medlemmar av Rosenkors-Orden betecknar sig som mystiker. I dagligt språk associerar man gärna begreppet mystisk med något som är hemlighetsfullt, oförklarligt, dunkelt, ja till och med skumt. I verkligheten är mystikerna människor som helt enkelt försöker att finna fram till de eviga sanningarna genom att lyssna till den djupa, inre stämman i sig själv och genom att skapa en medveten enhet mellan den personliga själen och dess ursprung. Mystikern behöver ingen förmedlare för att finna vägen till sin Gud, eller vad man vill kalla den kraften eller intelligensen som står ovan människan. Ofta håller mystikern fast vid en tro på ett alltgenomträngande gudomligt sinne. Mystikerns konst består i att lära hur den personliga föreningen med det gudomliga, det absoluta eller det kosmiska kan uppnås, en förening som gärna betecknas som illumination. Ett viktigt hjälpmedel på denna väg är meditation. Rosenkors-Orden lär ut enkla, och verkningsfulla sätt att göra detta på.

Mystiker har för övrigt existerat i de flesta kulturer och inom de flesta religioner. Kristna mystiker var ofta ett hot mot den etablerade kyrkan, därför att de menade att de inte behövde någon förmedlare i form av präster eller liknande. På grund av detta blev många mystiker anklagade som kättare, förföljda, brända på bål – eller helt enkelt glömda. Mystikerns stilla uppror upphörde emellertid aldrig. Genom hela den kristna kyrkans historia existerar en esoterisk underström av orubbliga mystiker, både i form av enskilda människor och som mer omfattande rörelser. Vi kan här nämna namn som Hildegard von Bingen, Marguerite Poret och Den fria Andes bröder och systrar, Mester Eckehart, Teresa av Avila, Paracelsus, Guiordano Bruno och Jakob Böhme, eller esseerna, gnostikerna och katarerna.

Under den italienska renässansen kulminerar intresset för forntidens hermetism, alkemi och kabbala – alla mystiska strömningar som närmast blev en inriktning för Europas teologer, filosofer och vetenskapsmän i över 200 år. Den egentliga alkemin har för övrigt inget med guldmakeri att göra, den handlar om en förädling av människan och dess ande och därmed av världen. Alkemisternas symboliska skrifter blev missförstådda av utomstående som beskrivningen av hur man tillverkar metallen guld, istället för det andliga guld de äkta alkemisterna var ute efter.

Rosenkreutzarnes varning

I begynnelsen av 1600-talet trycktes så de så kallade Rosenkors-manifesten i Tyskland, där existensen av ett hemligt broderskap tillkännages och alla Europas lärde och överhuvuden uppmanades att ansluta sig till dem för att påskynda den västliga världens länge väntade renovatio. Det gällde en förnyelse av det urgamla total- eller universalvetandet som en gång blev given till människorna i en uruppenbarelse. Mänskligheten, som enligt Rosenkors-manifesten befinner sig i en allvarlig kris i begynnelsen av 1600-talet, måste finna tillbaka till sitt egentliga värde genom en ny vetenskapsmetod som förenar naturvetenskap med religion, filosofi och konst. Krisen är lika allvarlig idag, och rosenkreutzarnes lösning har förnyad aktualitet.

Rosenkors-Orden eller die löbliche Bruderschaft des hochgeehrten Rosen+Creuzes blev första gången offentligt känd då Fama Fraternitatis utgavs 1614 och Confessio Fraternitatis 1615. Båda skrifterna var anonyma. Åren omedelbart efteråt blev manifesten tryckta i flera upplagor på totalt fem olika språk. De skapade en ansenlig uppståndelse i hela Europa. En flod av brev och debattinlägg blev adresserad till detta mystiska broderskap. Många önskade att komma i kontakt med dem, men ingen fick svar. Så dog det hela tillsynes ut.

Rosenkors-manifesten — en invigningsväg

Sanningen är att ingen kan förstå manifesten utan betydande kunskaper i alkemi, hermetism och kabbala. Historien om den högt ärade broder och fader C.R.C., hans läroår, resa, hans grundande av broderskapet, hans död och återöppnandet av hans grav, är en allegori. För ögon som kunde se och öron som kunde höra – för att använda ett uttryck från Bibeln – var det inga problem. De förstod att detta var en invigningsväg som leder den studerande till högre kunskap och egen gudserfarenhet. Huset Spriti Sanctus, där bröderna enligt sägen möttes varje år, är inget annat än återföreningen med det gudomliga medvetandet, den unio mystica varje sann mystiker strävar mot.

Alla som kan läsa manifesten på rätt sätt, förstår att broderskapet R.C. inte blev grundat på den tiden Rosenkors-manifesten utkom, utan blev upptäckt eller tillkännagjort, såsom titeln fama redan antyder. Det utkom för övrigt en tredje skrift 1616: «Christian Rosenkreutz alkemiska bröllop», första utgåvan också anonymt. En luthersk teolog från Tübingen, pastor Johann Valentin Andreae, hävdade senare att han hade skrivit detta tredje «manifest» som 16-åring. Mot slutet av sitt liv förlöjligade Andreae hela Orden. Från denna tredje lilla bok, en alkemisk romantisk berättelse, härstammar också den föreställningen att Rosenkors-Orden blev grundad av en verklig person vid namn Christian Rosenkreutz, en felaktig uppfattning som ständigt framförs i olika uppslagsverk som Rosenkors-Ordens «legend». I de två ursprungliga manifesten omtalas den mystiske grundaren aldrig som någon annan än broder eller fader C.R.C. eller R.C. Han har inget gemensamt med Johann Valentin Andreaes fantasifigur Christian Rosenkreutz. Pastorn hade mycket riktigt kännedom om en del alkemi, men har antagligen aldrig förstått Fama och Confessio fullt ut. Bokstäverna C.R. skall enligt Rosenkors-dokument redan ha varit i bruk under forntiden, och de må förstås utifrån kabbalistisk tankegång.

Rosenkors-Ordens tradition

Rosenkors-Orden berättar något helt annat om sig själv, om vi först skall prata om Ordens «legend». Traditionen säger att kunskapen om människan och kosmos kom från Atlantis, denna sägenomspunna kontinent som enligt Platon sjönk i havet. Denna gnosis kom till Egypten. Farao Thutmos III (1504-1447 f. Kr.) berättas det, samlade de invigda till ett broderskap – Det stora vita brödraskapet, «vit» därför att de bar vita kläder i sina speciella ritualer och sammankomster.

Ahmenhotep IV, född nästan 70 år senare i Thebe, blev upptagen i denna hemliga orden. Han tog namnet Akhenaton. Han införde en monoteistisk gudstro och revolutionerade konst och kultur. Under hans regering blev dörrarna till visdoms- och mysterieskolorna i Egypten öppnade för en vidare krets. Människor från talrika folkslag sökte undervisning i dessa mysterietempel och tog den lärdomen tillbaka till sina hemländer. Visdomen fann också vägen till Tibet och Kina. Moses blev undervisad i Egypten och gav skriftligt och muntligt sin lära vidare till hebreerna. Här uppstod Kabbalan, som också skall ha innehållit kaldeisk kunskap.

Några århundraden senare kom grekiska filosofer till Egypten för att bli invigda i ordens mysterier. Tales och Pytagoras hade således tillgång till denna hemliga kunskap. Mysterieskolorna i forntidens Hellas och i Romarriket fortsatte med invigningar i den hemliga kunskapen.

Runt 800 e.Kr., berättar Ordenstraditionen, kom den gamla visdomen och kunskapen till Frankrike, sedan till Tyskland, Holland och England. Tankefriheten var undertryckt och Orden måste därför dölja sig under olika namn. Men den deltog direkt eller indirekt i konstens, vetenskapens och civilisationens framsteg. Den var alltid talesman för jämlikhet mellan könen och för ett sannt broderskap mellan människor. Begrepet «broderskap» må därför inte förväxlas med «mansförbund». Kvinnorna deltog på jämlika villkor.

Kunskapsarvet Rosenkors-Orden förvaltar, är därmed en vidareförmedling av forntidens mysterietraditioner, grekisk filosofi, gnostisk kristendom och judisk-kristen mystik. Rosenkorsfilosoferna var eklektiker, det vill säga de var öppna för alla impulser som kunde föra till målet: en förädling av mänskligheten. Här sammanbinds tankar från öst och väst, här finner man reinkarnationsläran och läran om karma, samt läran om de psykiska centra i människan, ofta kallade chakra.

Orden in i en modern tid

Först efter de tidigare omtalade Rosenkors-manifesten blir beteckningen Rosenkors-Orden använd. Orden säger för övrigt om sig själv att den har en aktiv period på 108 år, för att sedan gå in i en passiv period där den tillsynes är borta. Mot slutet av förra århundradet beslutade det internationella rådet av Rosenkors-Orden som existerade på den tiden i Europa, att föra Ordens lära i säkerhet. En sammanfattning av Ordens lära i form av manuskript, böcker och annat studiematerial från många europeiska Rosenkors-centra blev sänt till New York. Här grundade H. Spencer Lewis, med fullmakt från den franska Rosenkors-Orden, 1915 Rosenkors-Orden A.M.O.R.C. Bokstäverna A.M.O.R.C. står för det latinska namnet: antiquus mysticusque ordo rosae crucis, Den Antika och Mystiska Orden av Rosenkorset. Man skall vara klar över att det på världsbasis finns en mängd sammanslutningar i dag som betecknar sig själva som rosenkorsare. Det är stora skillnader mellan dem, både beträffande lära och historisk anknytning. Denna artikeln är bara representativ för Rosenkors-Orden A.M.O.R.C. Spencer Lewis var den första som gjorde Ordens lära tillgänglig för ett bredare publikum genom att ge ut studiebrev. Före hans tid blev Ordens lära endast förmedlad i tempel, i muntlig form. Ordens lära blev därmed bevarad och först efter andra världskriget började dess nya cykel i Europa. Ordens högste ansvarige är idag fransmannen Christian Bernard. Den internationella Orden är indelad i språk-jurisdiktioner som presideras av var sin Storloge (administration). Den högsta Storlogen är en sammanslutning av alla Storloger och har sitt säte i Lachute i provinsen Quebec, Canada. Som organisation kom Rosenkors-Orden A.M.O.R.C. till Skandinavien på 1920-talet och den Nordiska Storlogen ligger nu i Onsala, 35 km söder om Göteborg. Den Nordiska Storlogen står i dag för utgivningen av studiematerialet på norska, danska, svenska och finska. Högste ansvarige här är sedan 1994 norskfödda Live Söderlund.

En Orden för balansens skull

Behöver vi på det hela taget en Orden för vår andliga utveckling? Är det inte tillräckligt att vi läser många böcker och deltar i någon kurs, plockar upp lite här och där; förser oss från det esoteriska snabbköpet så att säga? Vad är egentligen en Orden?

En Orden bygger på förvissningen om att mognandet tar tid, att var och en behöver skolning, stöd och ömsesidighet i en gemenskap. Den vet att det är nödvändigt med självdiciplin, systematik och ordning. Och att den enskilde måste ge i samma grad som den får.

Men: Rosenkors-Orden A.M.O.R.C. är ingen sekt som ställer krav på att ha den enda lösningen. Den är inte heller en religion. Anhängarna av många olika religioner kan känna sig hemma här. Den universella sanningen kan nås via många vägar, och Rosenkors-Orden A.M.O.R.C. är en av dessa vägar som leder till samma mål. En äkta Rosenkors-filosofs främsta kännetecken är därför tolerans.

Rosenkors-Orden A.M.O.R.C. är en världsomspännande, ideell organisation som förmedlar visdomen från Västs filosofi och mystik. Den är non-profit, inte sekteristisk och inte politisk. Här finns inga gurus och inga dogmer. Var och en skall bara godta det som upplevs riktigt för en själv. Dess mål är att bidra till mänsklighetens kulturella och andliga utveckling. Orden betecknar sig själv som en filosofisk skola som hjälper medlemmarna att finna svar på de eviga frågorna: Var kommer vi ifrån? Vem är vi? Vart är vi på väg? Studiet är knutet till studiebrev som sänds hem till medlemmen, i genomsnitt fyra per månad. Här läggs vikt vid en grundlig upplärning, där inget blir förhastat så att mognandet av själspersonligheten får den tid den behöver. Man leds genom ett studium där det ingår ämnen både av fysisk och metafysisk art, allt ifrån människans fysiska kropp till själen och dess natur.

Orden är uppdaterad när det gäller vetenskapliga upptäckter, samtidigt som den har med det bästa av de stora filosofernas tankar från forntiden och andra mystikers erfarenheter. Ett unikt system säkrar att den studerande gradvis utvecklar sin inre potential och sin intuition. Studierna innehåller inte först och främst teoretisk kunskap, utan innehåller även en rad praktiska experiment och övningar. Genom självinsikt skall man nå en korrekt förståelse av livet och i frihet utveckla sin egen livsfilosofi, utifrån egna förutsättningar.

En fast ram runt studierna skall säkra att den studerande står med fötterna på jorden samtidigt som hon eller han beger sig ut på en resa till de andliga sfärerna, både inåt och utåt. Intensiva övningar hör till skolningen. Den understödjande funktionen av en lärare övertar Orden som en sammanslutning på det materiella och andliga planet. Svårigheter kan meddelas till studieavdelningen, och medlemmen får ett individuellt, men anonymt svar. Varje personlig binding till en bestämd person eller mästare försöker undvikas. Det finns också grupper och sammankomster, där den enskilde kan finna likasinnade och utväxla erfarenheter. Kunskapen förmedlas i naturlig ordningsföljd, och medlemmarna går framåt i studierna genom ett gradsystem.

Hemligheterna

Rosenkors-Orden är en invigningsorden, där invigningar är unika upplevelser som skall hjälpa den enskilde vidare på vägen. Ritualer och invigningar, som är symboliska dramer, avslöjas inte förrän den enskilde har kommit tillräckligt långt i sitt medlemskap. De är alltså hemliga. Bara på detta sätt kan upplevelsen få det djup som den måste ha.

Det är många som får en negativ inställning när de hör begreppet hemlig. Nu skall man vara klar över att det att kunna hålla något hemligt, har en uppfostrande funktion i sig själv. Orden är inte hemlig, annars skulle den inte gå ut och tillkännage att den existerar för att knyta till sig nya grupper av sökande människor. I princip kan alla bli medlemmar och studera hemligheterna. Utbyte kommer emellertid bara de människor att få som har ett forskande sinne och en öppen hållning till universums mysterier. Hemligheterna är inget annat än en djupare visdom som den enskilde har fått en inre förbindelse till. För: sanningen kan inte hållas dold, men den kan heller inte publiceras, den måste erfaras.